Ståldäck syftar på en profilerad stålplåt som tack vare sin höga hållfasthet, spännvidd och låga egenvikt är ett populärt val. Ofta nämns trapetsformad profilplåt, även kallad TRP-plåt
Betong har länge använts i olika former på grund av dess robusthet och långa livslängd. Antingen som en solid betongkonstruktion (ofta prefabricerad), eller som en håldäcksregel (HDF) där luftkanaler bidrar till att förbättra konstruktionens isoleringsvärde jämfört med en solid konstruktion i betong.
Combideck är ett annat vanligt alternativ där en profilerad stålplåt används i kombination med betong.
Luft- och ångspärr, används alltid på den varma sidan av strukturen för att undvika att fukt påverkar den bärande delen av strukturen. För att undvika onödiga hål i detta lager och för att skydda det långsiktigt är det vanligt att placera det mellan två lager isolering, dock bör minst 2/3 av isoleringsvärdet (isoleringens tjocklek) ligga på utsidan av ångspärren i konstruktionen för att undvika att kall luft möter varm luft och därigenom minska risken för kondens på fel sida av ångspärren.
Mekanisk infästning används för att hålla isoleringen och i många fall även den slutliga tätskiktet på plats på taket. Oftast används en teleskophylsa för detta ändamål, vilket bidrar till en minskad köldbrygga genom en plasthylsa och en skruv i änden av denna. När ett tätskikt sedan läggs över hylsan bildas ett skikt av isolerande stillastående luft mellan metallen och tätskiktet. Ett låglutande tak utsätts för höga vindbelastningar och en vindlastberäkning bör göras för varje takprojekt.
Tätskikt avser det vattentäta yttersta lagret på ett tak. Detta väljs med omsorg efter hur byggnadens tak ska användas på sikt. Vanligast är olika typer av de lite tjockare bitumenbaserade tätskikten, modifierade med SBS (Styrene-Butadien-Styrene) eller APP (Atactic Polypropylene), i ett eller två skikt, samt de något tunnare tätskikten som PVC (Polyvinylklorid) och FPO (flexibel polyolefin).